Radikalen

Radikalismen är en efterhandskonstruktion, argumenten höll inte och hen pressades att ta allt radikalare grundpositioner. Och hen är för lat för att sätta sig in i sakfrågor, istället härleder hen tjurskalligt allt från en enda världsfrånvänd grundregel. Hen har radikala symboler som snuttefiltar, de känns trygga och oföränderliga i denna kaotiska värld. Radikalismen är ett självskadebeteende, att bli föraktad, ständigt ifrågasatt och förminskad dövar andra smärtor, det är nåt från barndomen. Hen är obstinat och spänner tvångsmässigt upp kappan mot vinden. Hen har dåligt självförtroende och tycker alltid vad andra tycker. Hen är föraktad av samhället, på botten, och känner därmed samhörighet med föraktade ideologier. Hen är så privilegierad att hen inte förstår hur livsviktig realpolitiken är för andra, hen riskerar inget med radikalismen. Det är en fas. Hen vill vara cool, bli en del av ett gäng, imponera på nån. Hen har svårt att erkänna att hen hade fel, kan inte backa från ungdomens radikalism. Hen är för lättpåverkad. Hen är inte mogen. Hen är lite dum, förstår inte hur komplicerat allt är. Och hen är lite för smart, begriper inte att vanligt folk är för dumma för rättvisa. Hen är fåfäng och könsdysforisk, radikalismen är en spräcklig klänning över en hårig manskropp, en påklistrad snirklig mustasch på en len kvinnoläpp. Radikalismen är ett sätt att locka till sig en partner, att verka farlig, snäll, åtråvärd. Hen är rädd för närhet, använder radikalismen för att distansera sig, skrämma bort andra. Hen är nog autistisk, försöker förstå världen och hitta logiska svar på allt – men det går ju inte, världen är så paradoxal! Hen är alldeles för sympatisk och kan inte acceptera att det i grunden är väldigt enkla drivkrafter, ja nästan onda, rotade i biologin, den mänskliga situationen, som konfigurerar samhället. Det går inte att ändra på! Det är som det är och kommer alltid vara så. Hen slösar sin energi på radikalismen. Och det vore katastrofalt om hen drev igenom sin politik, det skulle gå stick i stäv med våra grundläggande mänskliga behov, människor skulle berövas all drivkraft, bli sjuka, ledsna, deprimerade, eller radikaliserade!